Livslångt lärande i sociala medier
Terese Raymond · @Terejs
Ur SSWC-boken 2010, s. 441–443 · Läs boken som PDF
Allt beror på en turlig kombination av en distanskurs i webbdesign, en Facebookfrustration och en bebis som sov om nätterna. Plötsligt satt jag och fipplade med ett twitterkonto. Första timmen var förvirrad. Jag kände mig som en stalker och kunde inte fatta varför @britstakston (den enda aktiva twittraren i min feed första kvällen) skrev inlägg till mig men verkade prata med andra. Nu, drygt ett halvår senare, knåpar jag på en text till SSWC-boken på initiativ av @piratforlaget, ytbehandlar friggeboden med Järnvitriol efter tips från @kvitter_spunk och installerar BuddyPress på Kompetensdagboken.se efter en WP-utbildning med @WPgirls. Och det är inte det enda. Det mesta av mitt lärande under 2010 har faktiskt någon slags koppling till Twitter.
Jag heter Terese Raymond. Min formella titel är pedagog men jag har ägnat de senaste fem åren åt informellt och icke-formellt lärande. Allt började 2005 när Centrum för Internationellt Ungdomsutbyte (CIU) ville ta fram en metod för att medvetandegöra kompetensutveckling inom volontärarbete. Åt CIU utformade jag metoden ELD (experience, learning, description)1. Sedan dess är jag besatt av att omvandla erfarenheter till kompetens. Sommaren 2009 blev jag föräldraledig och drabbades av den klyschiga karriärnojan (se distanskurs2 ovan). Det är ungefär nu sociala medier kommer in i bilden.
I vanliga fall är min största utmaning att få deltagare att dokumentera sina erfarenheter. Så är det inte på Twitter. Där finns massor av skribenter som kontinuerligt dokumenterar sina liv, sina motgångar och segrar. Genom länkar hittar jag olika typer av bloggar med guldstoff inför utvecklings- och lönesamtal eller anställningsintervjuer och säljmöten. Kanske är kopplingen till kompetens inte alltid uppenbar. Men den finns där. Nya applikationer, nya versioner, tips och artiklar innebär dessutom konstant kompetensutveckling. Kanske är viljan till dialog, intresse för ny teknik och öppenhet för olika tankesätt självklarheter för en twittrare. Men i själva verket är det unika kompetenser. Sociala medier är samtidigt en grym lärandemiljö. Här finns kunskapen, inspirationen och dialogen.
Eftersom alltför många inte har för vana att älta sina positiva egenskaper passar jag på att avsluta med en enkel övning för styrke- och resursinventering:
Utgå från de senaste två veckorna. Dra dig till minnes en situation som fick dig att må bra. Något du gjorde som kändes kul och inspirerande. Det kan vara en uppgift du gör ofta eller en enskild insats. Huvudsaken är att du efteråt hade en positiv känsla. Tänk i 30 sekunder. Har du din situation? Bra. Du ska nu hitta ord som beskriver ditt agerande i situationen. Det finns hur många som helst (nyfiken, uthållig, påhittig, tydlig etc.) men begränsa dig till tre stycken. Har du svårt att komma på ord så föreställ dig hur någon annan hade beskrivit dig.
Så där. Nu antar jag att du försvinner vidare till ett oändligt antal andra texter och inlägg. Men kom ihåg att stanna upp emellanåt och formulera din kompetens – den är unik och ovärderlig.
Fotnot:
1. http://eldkompetens.se/
2. http://lnu.se/utbildning/kurser/1MP162 (http://korta.nu/sswc10_113)
TERESE RAYMOND — DÅ
Texten finns publicerad på: http://terese.posterous.com/livslangt-larande-och-sociala-medier http://korta.nu/sswc10_114
Terese Raymond: På Centrum för Internationellt Ungdomsutbyte (CIU) driver jag metoden ELD och utvecklingen av MyTellus.com. Via mitt företag, Aprendi, föreläser jag om kompetensutveckling och livslångt lärande. Under sommaren 2010 började jag mickla med mitt drömprojekt: Kompetensdagboken.se – en plats där erfarenheter omvandlas till kompetens. Sajt: aprendi.se | Blogg: terese.posterous.com | Mejl: terese.raymond@gmail.com | Twitter: @Terejs
TERESE RAYMOND — IDAG
Efterforskat juli 2026 · AI-underlag med källänkar
Nationell projektledare, Digidel (Föreningen Sambruk, sedan december 2025) och nationell samordnare för Digidelnätverket (sedan januari 2018)
Leder Sveriges nationella nätverk för digital delaktighet, Digidel. Hennes exakta 2010-handtag bekräftas via en SlideShare-presentation från 2011: ”Terese Raymond @terejs … http://aprendi.se”.
Brev från 2026
En AI har läst texten från 2010 och föreställer sig – varsamt och med glimten i ögat – hur Terese Raymond kanske skulle svara idag. Det här är INTE Terese Raymonds egna ord.
Den första förvirrade timmen på Twitter — känslan av att vara en stalker som inte förstod vem som pratade med vem — har visat sig vara min viktigaste yrkeserfarenhet. Jag har ägnat många år sedan dess åt digital delaktighet, åt människor som står i exakt den där första timmen, fast inför helt andra tjänster. Varje gång tänker jag: jag minns. Det är inte dumhet. Det är timme ett.
Tesen höll för övrigt. Nätet blev en grym lärandemiljö, kanske den största mänskligheten haft — man kan i dag lära sig ytbehandla friggebodar, installera vad som helst och byta yrkesbana via en skärm. Att lärandet skulle bli så stort gissade jag; att det skulle bli så ojämnt fördelat är det som fått mig att arbeta med saken.
Och övningen i slutet, styrkeinventeringen? Den använder jag fortfarande, och den biter fortfarande. Så innan du sveper vidare: tänk på något du gjorde de senaste två veckorna som kändes riktigt bra. Hitta tre ord för hur du var när du gjorde det. Erfarenheter blir kompetens först när de formuleras. Det skrev jag 2010, och sexton år av nya verktyg har inte ändrat en stavelse av det.
Är det din text? Skriv ditt riktiga svar – mejla joakim@jardenberg.com – så ersätter vi AI:ns brev med ditt.
Drömmarna i den här texten
Nätet – världens grymmaste lärosal
Slog inFrån järnvitriol-tips till WordPress-utbildningar i flödet: hennes 2010 var en försmak av det som blev mänsklighetens största informella klassrum. Att lärandet sedan flyttade vidare — till videotutorials och numera maskiner som svarar direkt — ändrar inte poängen utan förstärker den. Det livslånga lärandet fick precis den miljö hon såg komma.
AI-underlag med källänkar, utkast juli 2026. Se hela scoreboarden på /drommarna.