#166

Lärdomar av negativ publicitet i sociala medier

Varumärken & det nya samtalet

Ur SSWC-boken 2010, s. 535–537 · Läs boken som PDF

Den här artikeln handlar om hur en produkt som inte riktigt håller utlovad kvalitet snabbt kan få tråkig publicitet i sociala medier. Det hela började så tidigt som förra året i september då ett klipp kom ut på youtube…

Lite bakgrund

Assa är ett svenskt låsföretag. Somliga av er har redan hört talas om historien bakom deras lås ”Assa 2000 evo” som i september/oktober förra året fick en del negativ publicitet. Det är ett av Assas mest sålda säkerhetslås. Det har fått ganska mycket uppmärksamhet i både traditionella och sociala medier. På youtube spreds nämligen en video1, där det visades hur man med endast ett bladmått och en tång kunde öppna detta säkerhetslås. Videon fick genast många liknande videosvar. Jag har inte räknat hur många visningar de sammanlagda videoklippen har. Men det är en hel del.

Det här blev så klart väldigt uppmärksammat även hos bloggare och i forum2.

Klippet började på Youtube men blev sedan även publicerat av TV4 Nyheterna, SVTs uppdrag granskning, SvD3 med flera. Assa reagerade på ett sätt som inte alltid bloggare och andra gillar. De hörde av sig till youtube för att stänga ner videon. Under tiden för utredningen om klippet skulle vara kvar eller inte så togs klippet bort av youtube. Men då lades ett annat klipp4 upp – samma film men, som det står i klippet, ”censurerad så att man inte kan se bladmåttet och tången…”.

Sedan beslutade youtube att det inte var något fel med det ursprungliga klippet utan lät det vara kvar. Om ni söker på ”Assa 2000 evo” på youtube så kan ni läsa kommentarerna till dessa klipp.

Om ni söker på ”Assa” på google så kommer det ganska fort upp ett antal sökresultat om detta. Söker ni på ”Assa 2000 evo” på google kommer ännu mer.

Lärdomar att dra av detta

Om olyckan är framme och en av dina produkter får negativ publicitet. Försök inte att mörka. Det blir oftast bara värre. Vi har skrivit förut om att det är väldigt viktigt att vara transparent i sin kommunikation i sociala medier och detta är bara ett exempel där det inte bara ger mer negativ kritik till företaget – utan även kostar mycket i tid. En del av ”snacket” om låset handlar om hur Assa har ”hört av sig till youtube och försökt stänga ner klippet”. Det kan vara en strategi i sig att göra en anmälan till YouTube om det är så att videon är osann. Men när det senare visar sig att det är många som själva lyckats ”dyrka” låset så blir den anmälan bara ett större slag och ett bevis på att man faktiskt försökt att mörka ett stort problem som innebär en säkerhetsrisk för många människor.

Vem är journalisten?

En annan intressant sak jag läste om är att Uppdrag granskning fick en nominering till ett pris för deras journalistik. Men vem var egentligen journalisten som borde nomineras? Uppdrag granskning eller youtube-användaren?5

SIMON VIKSTRÖM — DÅ

Texten finns publicerad på: http://www.socialbusiness.se/lardomar-av-negativ-publicitet-i-sociala-medier/ http://korta.nu/sswc10_151

Simon Vikström har grundat och driver den digitala reklambyrån 24 7 Creating AB och jobbar idag med strategi, rörlig grafik, livesändningar, design och weblösningar. Han jobbar idag med kunder som Berghs School of Communications, Svenskt Näringsliv, Ica Maxi, Ung Företagsamhet, Arlanda Shopping m.fl. Där arbetet sträcker sig från strategiskt arbete med sociala medier till teknisk implementering. Twitter: @pojkensimon | Mejl: simon@247creating.com | Telefon: 0706-349410

SIMON VIKSTRÖM — IDAG

Efterforskat juli 2026 · AI-underlag med källänkar

Styrelseordförande i Kommunfastigheter i Knivsta AB och Knivstabostäder AB (Knivsta kommuns fastighetsbolag); även vd för egna bolaget 24 7 Creating AB sedan 2008 och delägare i Train Station Brewery AB

Driver eget bolag inom varumärkes- och digital marknadsföring (24 7 Creating) och en bryggeriverksamhet, parallellt med kommunala styrelseuppdrag i Knivsta. I oktober 2008 var han med och grundade bloggen och konsultverksamheten SocialBusiness.se om strategi i sociala medier, som 2010 nominerades till Sveriges bästa blogg i marknadsföringskategorin — i direkt linje med SSWC-eran och hans essäämne om negativ publicitet i sociala medier.

LinkedIn →Hela porträttet →

Brev från 2026

En AI har läst texten från 2010 och föreställer sig – varsamt och med glimten i ögat – hur Simon Vikström kanske skulle svara idag. Det här är INTE Simon Vikströms egna ord.

Låset gick att öppna med bladmått och tång. Rådet har visat sig svårare att dyrka upp: försök inte mörka, det blir bara värre. Sexton år av kriser senare — större plattformar, snabbare förlopp, kamera i varenda ficka — och grundfysiken står orörd. Varje gång någon försöker släcka ett klipp tänds tusen nya.

Det jag inte förutsåg var skalan. Jag skrev om en video på ett lås; idag kan en enda missnöjd kund nå längre än kvällsnyheterna gjorde då, och förloppen mäts i timmar, inte veckor. Men receptet vi tjatade om på bloggen — transparens, snabbhet, ärlighet — har inte behövt en enda uppdatering. Det har bara behövt efterlevas. Det visade sig, då som nu, vara den svåra delen.

Och frågan jag ställde sist, vem som egentligen var journalisten — youtube-användaren eller redaktionen? Den slutade aldrig vara aktuell. Den har bara bytt plattform, om och om igen.

Är det din text? Skriv ditt riktiga svar – mejla joakim@jardenberg.com – så ersätter vi AI:ns brev med ditt.

Drömmarna i den här texten

Mörka aldrig — nätet minns allt
Slog in
Rådet blev branschstandard: att försöka släcka ett klipp är att hälla bensin på det, ett fenomen som numera till och med har ett vedertaget namn — Streisandeffekten. Och hans bonusfråga om vem som egentligen var journalisten, youtube-användaren eller redaktionen, visade sig vara ett helt decenniums mediedebatt i miniatyr.
Källor: en.wikipedia.org

AI-underlag med källänkar, utkast juli 2026. Se hela scoreboarden på /drommarna.