Lär dig allt om webben. På webben.
Binero · @Binero
Ur SSWC-boken 2010, s. 72–76 · Läs boken som PDF
Ja, eftersom du läser den här bloggen har du antagligen redan rätt bra koll på webben. Och det finns gott om bloggare i sfären som delar med sig av tips kring tjänster, verktyg och kommunikation på nätet. Men somliga är ännu lite bättre på att samla allt på ett ställe och grundligt, pedagogiskt och lättillgängligt lära ut det mesta som finns att lära ut om internet. Idag har vi samlat några av svenskwebbens bästa webbskolor inom ett par övergripande områden. Och känner du dig själv överkvalificerad, tipsa någon som vet mindre!
Allmän internetkunskap
Användbart.se
Snacka om välbeskrivande url – den här sajten är verkligen precis vad den heter – användbar! På användbart.se publicerar man en gång om dagen ett kapitel ur ”Användbarhetsboken”, som finns att köpa hos utvalda bokhandlare. Sajten/boken beskriver i alla fall på ett konkret sätt hur man gör webbplatser tillgängliga och användbara, och även om den känns särskilt riktad mot webbredaktörer och sajtadministratörer innehåller den tips och råd som egentligen alla borde ta till sig! Själva tycker vi att få ett gott råd om dagen är en alldeles perfekt avvägd dos, men vill du inte behöva vänta på att just det användbarhetskapitel du är intresserad av ska publiceras, kan du som sagt köpa boken.
Centerpartiets Webbskolan1
Otippat hittade vi den här väldigt pedagogiska lär-dig-webb-bloggen hos ett politiskt parti. Webbskolan har inte det minsta med politik att göra, så du behöver med andra ord inte vara centerpartist för att ändå tycka att innehållet är bra. Här finns nämligen de flesta stora verktyg och webbtjänster tydligt förklarade, med skärmdumpar som gör förklaringarna barnsligt enkla att förstå, och kategoriindelningar som gör det lätt att hitta rätt bland inläggen. Med andra ord – bra jobbat av bland annat webbsociala Mattias Östmar, Ulrika Ingemarsdotter och Anders Sporring som står för produktionen av innehåll.
Internetkunskap.se
Nystartat utbildningsprojekt främst riktat mot skolungdomar och lärare, med bland annat Annika Lidne , Sofia Mirjamsdotter och Björn Falkevik bakom rodret. Sedan i början av februari har de en gång i veckan publicerat en kortfilm där olika personer (både redaktionsmedlemmarna själva, liksom ”gästande utbildare” som Jerry Silfwer och Peter Sunde) lärt ut om allt från sök, källkritik och upphovsrätt till bloggande, RSS och spårning på nätet. Totalt ska det bli 16 filmer, och fastän målgruppen som sagt är elever och verksamma inom skolvärlden, är internetkunskap något för alla som behöver förbättra sina webbkunskaper.
Webbiga termer och begrepp
Svenska Datatermgruppen2
Svenska datatermgruppen – bestående av företrädare för till exempel språkvården, dagspressen, etermedier, högskolor, branschpressen och företag inom databranschen – beskriver sig som ”en brett sammansatt grupp som ger rekommendationer om hur aktuella datatermer bör hanteras på svenska”. Sedan 1996 har de alltså, med stöd från Terminologicentrum och Språkrådet, pysslat med att råda allmänheten i vilka uttryck som bör användas, hur de stavas och böjs samt tagit på sig att också förklara vad de olika uttrycken betyder. I ordlistan hittar du allt från ”adressikon” till ”översikt” förklarat och i förkortningslistan allt från ”AAC” till ”XSL”, men sajten (en helt ”stilbefriad” sådan, men dock) bjuder även på språkliga och tekniska artiklar med mera. Väl värt ett stopp om du vill hålla koll på språkdata med andra ord.
Computer Swedens Språksamt3
Vill du hålla dig riktigt uppdaterad på språkbruk inom ”datavärlden” är tidningen Computer Sweden och deras avdelning Språksamt (som även ges ut som nyhetsbrev) en annan het (och lite roligare) rekommendation. Här skriver journalisten Anders Lotsson om ”itvärldens facktermer, men också om bruk och missbruk av språket som kommunikationsmedel”, och han gör det på ett inte bara lärorikt men underhållande sätt! Finns även att följa på Twitter4.
Urban Dictionary5
Urban Dictionary är som ett slags språknördarnas Wikipedia, eller som man själva beskriver det på sajten ”It’s the Wikipedia of the streets, biyatch!”. Precis som på Wikipedia uppdateras lexikonet av användarna själva, och ordlistan innehåller verkligen allt från SAOL-vänliga ord (nåja, typ) till riktigt nischad gatuslang. Och fastän Urban Dictionary inte är ensidigt dedikerad webben och de ord som används där, lovar vi att du lär hitta de flesta geekuttrycken skönt förklarade här. Urban Dictionary finns även att gilla på Fejjan6 och att följa på Twitter7. Och signar du upp dig på sajten kan de ”hit your inbox with a free new word every day”.
Webbstandard och utveckling
(hoppas ni har överseende med att vi begränsar oss till ”giganten”…)
W3C (Sverige)8
Hos Svenska W3C (World Wide Web Consortium) har man en catchline som lyder ”att se till att webben når sin fulla potential”, och det sammanfattar faktiskt rätt bra vad den här organisationen pysslar med (den mer invecklade beskrivningen lyder ”W3C utvecklar interoperabla teknologier – specifikationer, riktlinjer, programvara och verktyg – för att se till att webben når sin fulla potential som ett forum för information, handel och gemensam förståelse”…). Vill du hålla koll på aktuella (och historiska) webbstandarder, rekommendationer och nyheter så är i alla fall den här sajten – eller ännu hellre den internationella versionen9 – the place to go. Särskilt snyggt och simpelt är det inte – men få sajter kan lära dig så mycket inom (i vissas tycke…) komplicerade områden såsom webbarkitektur, semantiska webben och XML-teknologi. På svenska sidan hittar du framföralllt svenska uppdateringar kring vad som internationellt sker inom W3C:s organisation, men besöker du som sagt w3c.org har du ett betydligt saftigare utbud.
W3Schools10
Intresserar innehållet ovan dig är W3Schools definitvt lärosajten för dig! Här hittar du webbens kanske bredaste utbud av riktigt schyssta och helt gratis webbutvecklar-tutorials, i allt från HTML, XHTML och CSS, till AJAX, jQuery, SQL, PHP, SMIL och Flash. Bare å gotte ner sig!
Vi på Binero hoppas att något av dessa tips kommer någon till nytta. Och så undrar vi förstås – var på webben lär du dig mest om webben?
Fotnoter:
1. http://webbskolan.centerpartiet.net/
2. http://www.nada.kth.se/dataterm/
3. http://computersweden.idg.se/2.2683/1.82832
4. http://twitter.com/spraksamt
5. http://www.urbandictionary.com/
6. http://www.facebook.com/urbandictionary
7. http://twitter.com/urbandaily/
8. http://www.w3c.se/
9. http://www.w3.org/
10. http://www.w3schools.com/
BINERO — DÅ
Texten finns publicerad på: http://blogg.binero.se/2010/04/lar-dig-allt-om-webben-pa-webben/ http://korta.nu/sswc10_16
Vi på Binero vill alltid vara Sveriges vänligaste domän- och webbhotellsleverantör: öppenhet, ärlighet och vänlighet. Vi binder aldrig någon kund, och ersätter inbetalade medel vid förtida avslut. Vi erbjuder just nu ett av marknadens största webbhotellpaket på dess modernaste plattform. Binero har rekommenderats av Råd & Rön samt 2005, 2006 och 2008 av Internetworld, som 2009 och 2010 utsett företaget till ”Sveriges bästa webbhotell”. Sajt: binero.se | Blogg: blogg.binero.se | Facebook: facebook.com/group.php?gid=4966449263 | Twitter: @Binero VD: Anders.aleborg@binero.se | Marknad: Erik.arnberg@binero.se | Support: Support@binero.se | Telefon: 020-24 08 00 | Från mobil: 0771-24 08 00
BINERO — IDAG
Efterforskat juli 2026 · AI-underlag med källänkar
Webbhotellet som 2010 stoltserade med "Sveriges bästa webbhotell" finns inte kvar i den formen: i november 2019 sålde Binero Group hela webbhosting-verksamheten till konkurrenten Loopia för cirka 380 Mkr (slutlikvid 384 Mkr) och kunderna migrerades i februari 2020. Bolaget Binero Group AB (publ) lever vidare som börsnoterad nordisk B2B-koncern med svenska, EU-compliant molntjänster (IaaS), managed services, IT-säkerhet, grönt datacenter/colocation samt hotell-TV/streaming (EzyStream) efter förvärv av bl.a.
Drömmarna i den här texten
Webben lär dig allt om webben
MuteradeTanken att webben är sin egen skola vann stort, men skolbyggnaderna byttes ut: av 2010 års lista står W3Schools och Urban Dictionary kvar medan de svenska webbskolorna mest lever vidare i arkiven. Själva slutfrågan bytte dessutom art — 2026 frågar man webben direkt, och den svarar tillbaka i hela meningar. Läxan består: den som kan något har fortfarande plikten att tipsa någon som vet mindre.
Källor: w3schools.com
AI-underlag med källänkar, utkast juli 2026. Se hela scoreboarden på /drommarna.