Om hur en anmälan till #SSWC stoppas av försynen eller hur det nu gick till

Egentligen grämer jag mig för att skriva det här inlägget för jag blir smått förbenad under själva skrivandet. Händelsen river upp så många sår, tydligen. ;) Nej då, men det är en historia i hur en man försöker anmäla sig till #sswc; inte en, inte två, utan tre gånger – alla utan att lyckas! Hur lyckas man med det? Jo, tro mig, det är inte så svårt. Å det ytterst roliga i det hela är att det inte hade gått, även om det varit smooth sailing för mig. Jag kommer till det.

SSWC, Sweden Social Web Camp 2010, på Tjärö i Blekinge skärgård, nu i augusti… ah… sett fram emot detta sedan förra hösten och gjort enligt konstens alla regler de saker som sig bör, anmält mig till intresselista, FB-sida, följt #sswc på dess blogg, via Twitter, U name it. Det buzzades om när biljetter skulle släppas, hur många skulle släppas osv.

Sen, en afton i slutet av maj, då hände det, första biljettsläppet! Men gick det ut nån information om detta till den intresselista som många satt upp sig på…? Nej… Men skitsamma, i vilket fall, i ren först-till-kvarn-mentalitet gällde det att på klockslaget logga in ? (framkom illa innan var det skulle ske) och lägga sin order. På #sswc-webben framkom det däremot ganska tydligt 24 timmar innan och sedan med utrop Biljettsläpp. Men av verklighetens anledningar så kunde jag inte vara online vid den tidpunkten, var på resande fot och bortom. Å så kan det ju vara. Man kan ju faktiskt vara offline eller off the grid. Men jag hade aldrig i min vildaste fantasi trott att #sswc skulle använda sig av den metoden – att förlita sig på någon slags TCP/IP-kapplöpning. För guds skull, öppna anmälan under en viss tid, några dagar, säg att det finns begränsade platser och lotta sedan bland alla inkomna anmälningar. Det är mer schysst, det är mer smart. Eller fastnar ni i spel- och lottolagens ramar då? Tro mig, det gör ni även med TCP/IP-kapplöpning, för det kan klassas som lottoförfarande.

Nåväl, första biljettsläppet över men det utlovades ett extra släpp – ett släpp som skulle annonseras och förmedlas i tid innan… och till de på intresselistan… Just det, hur var det nu med den? Å där, den 16 juni, på webben – ”Därför släpper vi på torsdag kl. 20.00 fler biljetter. Samma rutin som innan, först till kvarn och instruktioner kommer på bloggen.”

Samma rutin som innan. Okej, de menar via den här Simplesignup-sidan givetvis! Med klara instruktioner på #sswc-webben förstås, som förra gången, samma rutin som innan. Ah… ni anar en viss nyans av ironi. ;) Jo.

Å likt Fresh Princes rhyme ”Just my luck we were in a snow storm, and all I had was my underwear on to keep my warm” så på kvällen den 17 juni, tiden för biljettsläpp två, var jag uppbunden på avslutningsmiddag för ett stort webbprojekt, plats restaurant Bergamott på Kungsholmen. Men min lill-ASUS och 3G-modemet fick hänga med, den här gången skulle jag hänga på låset. Å just innan kl 20, ursäkta mig… ska bara upp med en dator… xcuse me… ja, jag sätter mig här, i fönstret. Sorry. Snart klar, ska bara…

Bootar upp, verkar finnas täckning, Telenor gör sitt jobb, klockan är någon minut innan 20, in på #sswc-webben… men VAR anges det att nya biljetter släpps och var ska vi lägga vår beställning? Skulle ju vara samma rutiner som förra gången!? På samma sida förstås… på Simplesignup, givetvis, logiskt. Men… nej… inte där, och inte nån hänvisning på första biljettsläppets post. ? En stunds förvirring, i dunkelt ljus på högljudd restaurang, sorl och att hålla koll på folk omkring mig… vad fasen, var? Ah! Där! Dykt upp, en post om Veidekke Bostad! Nu är inte den posten så som den såg ut den 17, den är något uppdaterad. Men rubriksättaren Tomas, medvetet eller omedvetet, tänkte att varför skriva NU biljettsläpp två HÄR! när jag kan linda in det i något annat. Eller var det eftergifter till sponsor… ;)

Jaha… läsa post… tack Veidekke för ett tält, jaha… men var anmäler jag mig? Sekunder går… va! där…? Ytterligare en länk till Martin Palacios egen blogg (sponsorperson från Veidekke) där man ska kunna boka. Å väl där, mitt i posten, en rad ”Biljetterna köper du här.”, med en länk som går till ytterligare en simplesignup-sida. Inte samma som förra, inte samma rutin som förra gången. Nej nej. HUR kunde ni tro det? *s*

Well, no harm done (än), det är ju bara några minuter över 20, tittar på klockan – 20:03:23. Borde gå. In på signup-sidan… och… ha! nej du, event är fullbokat! Okej… Kul. So much for nothing, eller i shakespearean terms ”much ado about not(h)ing”. Suck, down the hatch you go! Lock på Asus stängs… Åter till middag, c’est la vie, gjorde det jag kunde under omständigheterna, det var inte meningen, lär inte gå under, i viss mån en lättnad för #sswc krockar med annat, osv. Alla val, även de som inte förverkligas, rättfärdigas i efterhand. ;)

Vi lämnar sedermera Bergamott för promenad mot efterarbete på bar, kollar tweetflödet under gången på min Desire och då detta: ”Nu finns det biljetter att boka. http://bit.ly/blR4bU Skynda! #sswc”, från @tomaswennstrom, kl 21.02. Ah! Har jag en chans till? Å verkar bero på ”låsta” bokningar. Men inte upp med dator, går ju inte, vad satan… men in via min HTC, Opera Mini Browser, gå till länk som tweet hänvisar till… o den går givetvis tillbaka till #sswc, så pekrulla där, in på länk till Martin Palacios blogg, rulla ner, till länk Biljetterna köper du här och in på simplesignup. Crap, under gång, knappa in via Sense-gränssnittet och fylla i anmälningsformuläret, ja, till slut, klicka för att slutföra betalning, ny sida öppnas i mini-Operan, in med kontokortsuppgifter… men kontrollerna funkar då inte i Opera! eftersom den saknar tillräcklig zoom för att kunna aktivera kontrollen! Vad satan! Okej, calma, du kan göra nio saker samtidigt, direkt till Android Market, ner med Dolphin Browser, en RIKTIG läsare för mobiler, samma procedur som förut, ny anmälan… ja, det verkar finnas plats! :) okej… betalningsformulär, in med allt, klicka Bekräfta… Men WFT! Men du skojar!! Mitt Visa kräver säker signering med DOSA för detta!! Men ge dig nu!!

Å där, strax efter kl 21, torsdagen den 17 juni 2010, på trottoarserveringen utanför baren Lokal, tog mina bokningsäventyr med SSWC 2010 slut. Dosa… nej, den bär jag inte med mig… å man ska tydligen ta bort säkerhetsnivåer på sitt kort koppling, det är tydligt det. Å i allt detta, det enda jag kunde utbrista var i Predatortermer –”Shit happens!”.

Med detta off my chest så hoppas jag att årets web camp på Tjärö bli kanon och att arrangörer med @TomasWennstrom och @KristinHeinonen i spetsen och med sponsorer som Martins initiativ i ryggen kommer få det superbt och socially engaging! :)